måndag 17 augusti 2009

Vafan... please don't tell me you told me so


Jag har som bekant nyst som ett sär i 3 dagar nu. Vilket jag har tagit som någon försenad pollen grej. Varit hyffsat pigg i skallen och klarat av 2 nattpass utan något större trauma. Förutom när Pollan fick springa och hämta papper åt mig för att min näsa börjar rinna i stängningskön. Kommer hem imorse och karatedäckar ihop, vilket jag inbillar mig att jag brukar göra efter nattpass (fel) och vaknar med igentäppta näsborrar och....trummvirrvel.... FUCKING FEBER! Ringer Fia och säger att jag har liiite feber men jag kommer ändå, Fia säger att det borde jag ju inte, jag propsar = kompromiss - jag ringer om en timme och säger hur det står till. Tar tempen efter en timme och swoooch har skiten stigit markant. Ställer mig upp för att ringa henne och min skalle går på strejk. Borde ju ha fattat när jag letar efter ciggen i städskåpet. Well, jag är sjuk och jag hatar det. Hatar att inte kunna jobba, hatar att ligga hemma och inte kunna öppna ögonen mer än ni ser på bilden. Som vanligt är summan av kardemumman att jag borde lyssnat på min kropp om min omgivning som pikat mig i flera dagar. BLÖÖÖÖ!

Inga kommentarer: